Spasell

Source: Wikipedia, the free encyclopedia.

Spasell is a slang of

Insubric speakers. There are various similar or identical slangs in many localities of Insubria, like Valtellina and Milan. Some Spasell words have been adsorbed by the common language, for example lòfi (see Spasell loffi=bad), used in northern Brianza to indicate a "so and so" person, or scabbi, used also by Carlo Porta
in the poem Brindes de Meneghin a l'Ostaria to refer to wine, in alternation with vin.

Masett che stanziê in la creuggia di salvestri,
ch'el vost oden s'ingalmissa,
ch'el stanzia el nost bosin piatt,
che se rusca quel che vu tubè
sora i masett de la luscia, quant in quella di sciatt.
Refilên el sbêg de stobold,
e che no va stanzien nippa in del scimêe i nost lenarii,
come anch'el nost'oden szabolda ai olter ghielma;
Fêen taruscia la schigna che ne rusca el Naja de Tameu.
Per tagiorala no lassên sciobigà in nient de loffi.
AMEN.

— El «Pater Noster» in spaselll

Some Spasell words in Classical Milanese orthography:

  • albarej - eggs (
    Vallassinese
    of Asso: ööf)
  • arton - bread (pan)
  • astregg - omelet (fritada)
  • bajaff - weapon (arma)
  • bald - day (dì)
  • ballina - hour (ura)
  • bell - sun (suu)
  • bella - moon (lüna)
  • belledra - sheep (pégura, barina)
  • bighês - lover (muruus)
  • boffaroeu - firearm (s'ciòp)
  • bolla - people, community (géent)
  • boschiroeura - hazelnut (nisciöla)
  • bosin - master (padrón)
  • bronza - bell (campana)
  • bruna - night (nòcc)
  • brunej - eyes (öcc)
  • calcant - beggar (pitòch)
  • calcosa - street (straa)
  • Capellura - Our Lady (Madòna)
  • Capelluu - God (Signuur)
  • cer - white (biaanch)
  • croeuggia - house (cà)
  • croeulla - storm (tempèsta)
  • daga - sword (spada)
  • degoeuj - salad (nsalada)
  • fangôs - shoes (scaarp)
  • faree - black (négher)
  • ficcà el vel - to go (ndà)
  • fogatta - red (rós)
  • foja - fear (pagüra, strimizi)
  • follon - fear (pagüra, strimizi)
  • fortin - vinegar (asée)
  • fraina - snow (néef)
  • fratessa - pocket (sacòcia)
  • ghisalba - blind (òorp)
  • gialdin - coin (zechin)
  • gianderoeu - peach (pèrsega)
  • gnifell - son (bagaj)
  • griera - prison (prisón)
  • gringaja - bell (campana)
  • inciappinà - to become drunk (imbriagas)
  • infioeura - chestnut (castègna)
  • ingalmì - to understand (capì)
  • lescia - garlic (aj)
  • levesa - chestnut (castègna)
  • loffi - bad (gram)
  • longôs - year (ann, agn)
  • longosin - month (mées)
  • lumà - to see (vedè)
  • lumart - mirror (spècc)
  • luscia - water, rain (aqua)
  • luscià - to cry (piaanc, caragnà)
  • luscia del Capelluu - blessed water (aqua santa)
  • luscion piatt - sea (maar)
  • mager - good (bón)
  • manìa - woman (dòna)
  • masett - father (pà)
  • masett de la luscia - cloud (nìula)
  • masetta - mother (mam)
  • mugenga - cow (vaca)
  • muginghera - cowshed (stala)
  • naja de tamoeu - devil (diàul)
  • nold - grandfather (nònu)
  • percà - to see (vedè)
  • picch - hammer (martèl)
  • pisto - priest (préet)
  • prumm - pig (purcèl)
  • quella di sciatt - earth, ground (tèra)
  • rabbaja - polenta (pulénta)
  • refald - hot (caalt)
  • refilà - to give (dà)
  • ruscà - to do (fà)
  • ruspanda - hen (gaìna)
  • ruspandon - cock (gal)
  • saltarella - hare (légura)
  • sbalada - death (mòort)
  • sbeg - bread (pan)
  • sbelledrà - to sing (cantà)
  • sbertì - to kill (mazà)
  • sbertidor - executioner (bòja)
  • sboja-tambell - notary (nudaar)
  • scabi - wine (vin)
  • scabià - to drink (béef)
  • scajà - to pay (pagà)
  • sciucchesta - pint (pinta)
  • sciucch - mug
  • scoffenà - to work (laurà)
  • scoloeu - hat (capèl)
  • scoloeu de la croeuggia - roof (tècc)
  • scovagioeu - handkerchief (panèt)
  • seguacc - lake (laach)
  • sgorattin - bird (üsèl)
  • sguinz - fish (pès)
  • silvestra - candlelight (lüm)
  • slenza - rain (aqua)
  • spiazz - priest (préet)
  • spiazz de la bolla - vicar (cürat, prevòst)
  • spolverenta - flour (farina)
  • stanzià - to be, to have, to stay (vès, vèch, stà)
  • stobald - today (incöö)
  • sudà - to inebriate (imbriagas)
  • szabolda - to be silent (tasè)
  • tabacca - beard (barba)
  • tabacchin - (pizèt)
  • tambell - cards (caart)
  • tambosna - pumpkin (züca)
  • tamera - night (nòcc)
  • tavolà - to come (vignì)
  • tavolà la fraina - to snow (vignì la néef)
  • tisell - cold (frècc)
  • toff - gun (s'ciupetada)
  • traversa - tablecloth (tuaja)
  • tubà - to say (dì)
  • vedrosin - glass (bicéer)
  • vertera - door (pòrta)

Bibliography

  • Carlo Mazza, Memorie storiche della Vallassina, 1796 (PARTE SECONDA, CAPO XII)