Sune Sik

Source: Wikipedia, the free encyclopedia.
16th century grave monument for Sune Sik at Vreta Abbey

Sune Sik, (born c. 1154), was allegedly a Swedish prince. According to Olaus Petri, he would have been a younger son of King Sverker I of Sweden and father of Ingrid Ylva. In surviving contemporary documents one Sune Sik can be found who lived much later. That Sune Sik made a donation to Vreta Abbey as late as in 1297.[1] He might have ordered a restoration of a chapel in which he eventually was interred, and later Cistercian tradition may then have turned him into a prince.[2] This has caused some historians to view Olaus Petri's account of him as unreliable.[2]

Sune Sik, as a son of King Sverker, is counted by other Swedish historians as a person of history and the man buried at Vreta (see photo).

Duke of Östergötland[6] (at a time when the use of such a title is not known in Sweden[7]
).

References

  1. . ... en viss Sune Sik när denne år 1297 stadfäste en donation till Vreta kloster.
  2. ^ a b Natanael Beckman (1921). "Kungagravar och medeltidshistoria" (PDF). Fornvännen (16): 46. Retrieved 2009-07-17. Jag har nämnt ovan, att cisterciensernas tradition tilldelat Sverker en son, Sune Sik, som icke rimligtvis kan vara historisk i denna egenskap. Jag har också antytt, att han antagligen fått sin prinsvärdighet genom missförstånd och vore att identifiera med en donator till klostret, som möter i ett diplom av 1297
  3. p. 15
  4. ^ Nils Ahnlund Historisk tidskrift 1945 p. 332-351
  5. p. 72, 74 & 80
  6. ^ Borænius, Magnus in Klostret i Vreta i Östergötland 1724 (published again 2003)
  7. p. 97